Dragonvalley!

Dragonvalley är en stad som fortfarande lever i medeltiden. Ingen teknik... Antingen är man kung, adel eller bonde. Men det staden är mest känd för är sina drakar.

Lala: Host, host. Drakar!?

Jag: Ja, drakar.

Lala: Eh... hehe... eh...

Jag: Du är väl inte rädd?

Lala: Jag, rädd? Självklart inte!

Hon gick med bestämda kliv mot bondgården där hon lämnats.

Lala: Hallå? Någon här?

Lilla flickan: Bakom dig.

Lala hoppade till och vände sig om.

Lala: Hej, vem är du?

Lilla flickan: Jag är Miranda. Vem är du?

Miranda tittade skeptiskt på Lala.

Lala: Jag heter Lala, jag är här för att utforska staden.

Lilla flickan: Utforska?

Lala: Ja, jag ska kolla runt lite i staden.

Miranda började gå.

Lala: Vet du var marknaden är?

Lilla flickan: Det är bara män som får gå dit.

Lala: Vad fan är det för skitsnack!? Jag ska dit! Så är det bara!

Lilla flickan: Kvinnor måste stanna hemma på gården och ta hand om djuren.

Lala: Inte alls! Jag ska till den där marknaden!

Lilla flickan: Kan jag berätta en hemlighet för dig?

Hon tittade sig om.

Lilla flickan: Jag har alltid velat gå dit. Jag vill bli riddare... men flickor kan inte bli annat än mjölkerskor...

Lala tittade på den lilla flickan.

Lala: Möt mig här i kväll så får du följa med på marknaden.

Lilla flickan: Menar du allvar?

Lala: Absolut! Och du... får jag testa mjölka en ko?

Lilla flickan: Visst!

Hon gick och hämtade en spann.

Lilla flickan: Den till vänster är Britt-Marie. Den till höger är Fru Karlsson. Den som är ute och går är Majgull. Det är Majgull vi mjölkar. Men ge henne det här först.

Miranda gav Lala en bit choklad.

Lilla flickan: Annars blir hon sur.

Lala gick in i hagen och gav chokladen till Majgull.

Sen tog hon fram spannen och började mjölka.

Lilla flickan: Jag måste gå nu Lala, men vi ses ikväll!

Lala lämnade gården.

Jag: Vad ska du göra nu?

Lala fick en lurig min.

Lala: Pilbåge.

Hon sköt pil efter pil i dockan.

När hon tillslut tröttnade tog hon upp en fiol och började spela.

Jag: Det är snart kväll, är det inte dags för lite drakar?

Lala: Jo, alltså... kanske... men...

Jag: Såja, kom nu så tittar vi på dem.

En bit bort satt tre drakar. Rödis, Grönis och Bertil.

Lala: Vad söta de är! De är ju bara bebisar!

Jag: Ja, visste du inte det?

Lala: Nej! Nu har jag ju gått och oroat mig i onödan.

Det började bli kväll så Lala gick bort mot gården.

Medan hon väntade på Miranda började hon bråka med en höna.

Som blev allt vildare.

Och tillslut blev det ett rejält slagsmål.

Lala fick tag i vingarna på hönan och la in den i huset igen.

Då kom Miranda, och det var dags att gå.

Lilla flickan: Jag vet inte det här... tänk om någon ser oss.

Lala: Skit samma! Kom igen nu!

När de kom till marknaden bestämde sig Lala för att visa upp sina talanger med pilbågen.

Varefter hon grillade korv.

Lilla flickan: Vad är det?

Lala: Korv med bröd. Ta en, det är gott. 

Miranda tog tveksamt en tugga i en av korvarna.

Lilla flickan: Mmm!

Hon satte sig bredvid Lala och åt upp korven.

Morgonen närmade sig sakta, och Miranda behövde gå hem.

Lala återvände till Bertil, Rödis och Grönis, och fick sig en rejäl överraskning.

Lala: Fler!?

Jag: Ja! Kul va?

Hon tog en svart och en lila drake.

Lala: En av varje färg, sen får det vara nog.

Hon behöll Grönis, Rödis, Lilis och Svartis. Resten såldes.

Lala: Vad ska vi hitta på nu då?

Svartis tittade oförstående på henne.

Lala: Jag måste ha något att testa på...
Svartis flög högt upp i luften och störtdykte ner i marken. 
Där han landat kom det upp ett spöke.
Lala: Coolt! Vad kan han mer göra?
Jag: Han kan kasta en vålnadsförbannelse.
Lala: Jaa!
Än en gång flög Svartis upp. Sen störtdykte han mot spöket.

Lala: Hmm... Inget hände ju.
Jag: Nej, han är ju redan ett spöke.
Lala: Aha... Men... Vad gör Svartis nu? Han biter honom!

Lala kallade tillbaka Svartis och tog upp Lilis.
Lala: Okej Lilis, visa vad du kan.
Liksom Svartis flög Lilis upp i luften och dök ner mot spöket.
Spöket började sväva, och omringades av ett lila sken.

Lala: Vad händer nu!?
Jag: Han åker tillbaka till underjorden.

Lala: Jaja...
Solen hade gått ner. Det var dags för Lala att åka hem.
Miranda kom ut för att stänga in korna.
Lala: Hej Miranda. Får jag prata lite med dig?
Lilla flickan: Visst.
Lala: Jag vill bara att du ska veta att detta har varit den roligaste utforskning jag har gjort. Tack för att du ville hänga med mig till marknaden.
Lilla flickan: Men... Ska du åka?
Lala: Ja, jag måste hem. Men du. Du får behålla Rödis, Grönis, Svartis och Lilis. De kanske kan hjälpa dig bli riddare.
Lala gav Miranda en kram, och sen åkte hon hem.