Semesterparadis!

Islo Paradiso, staden som är känd för sina vackra öar...

Lala: Är det här allt?
Jag: Vadå allt? 
Lala: Ja, det är bara en liten ö.
Jag: Det här är inte hela Islo Paradiso, staden består av tusentals öar.

Lala: Vad väntar vi på då?
Jag: Båten.
Lala: Ah...
Jag: Nu är båten klar!
Lala: Det gick snabbt.

Lala: Nu kör vi!
Jag: Vänta vänta vänta. Först måste du döpa din båt.
Lala: Döpa en båt? Jaja, den får heta Markus.
Jag: Man brukar döpa båtar till tjejnamn, men okej.
Lala: Markus kan faktiskt vara ett tjejnamn också.

Lala ställde sig vid rodret och började köra ut från hamnen.

Lala: Jag känner en båt. Hon heter Markus, Markus heter hon. Och hon kan kan prutta, prutta hela dan. Men i mina ögon är hon ändå en båt. En jättestor jätterosa båt. Som pruttar genom havets alla mil...
Jag: Vad i hela friden är det för låt?
Lala: Eh... en låt bara.

Efter ett tag blev Lala trött på att köra båten, så hon hoppade i vattnet.

Jag: Ser du några fiskar?
Lala: Jättemånga!
Lala: Fy helvete, där är en haj!! Hjälp!!
Jag: Simma bara upp på båten, det är typ två meter dit.

När Lala var uppe på båten lyckades hon till slut samla sig.

Jag: Kan du visa var hajen var någonstans nu?
Lala: Där.
Jag: Haha, det är ju bara ett ankare!
Lala: Va!?

Hon tittade noga ner i vattnet.

Lala: Just det, jag skulle bara se om du visste det.

Hon blev återigen uttråkad, så hon bestämde sig för att dyka lite.

Lala: Wow!
Jag: Ganska imponerande va?
Lala: Jaa, men finns här något man kan äta? Jag är hungrig.
Jag: Tja, du kan ju testa kelp.
Lala: Det låter underbart, det tar jag.

Hon simmade ner till botten och drog loss en stor bit kelp.
Hon var på väg att ta av dykarutrustningen för att äta kelpen när...

Jag: Stopp! Du måste upp på land först.
Lala: Just det, hehe.

Hon simmade upp till ytan och krängde av dykarutrustningen.
Sen satte hon sig i en solstol för att äta kelpen.

Lala: Usch! Fy vad äcklig!
Jag: Inte så konstigt, det är ju trots allt en sorts alg.
Lala: Alg!? Usch!

Då hördes ett plaskande.
Upp på båten kom en blå varelse med fjälliga ben.

Lala: Vad är det där?
Jag: En sjösim!
Sjösimmen: Ingen kallar min kelp äcklig, förstått!

Sjösimmen gav Lala en smäll och hoppade ner i vattnet igen.

Lala: Nu har jag fått nog! Jag åker hem!